Äventyrarfondue är ännu ett exempel på vad Fredrik Åkessons onda hjärna kan komma på. Det är ett cirkelrunt rum med fyra meter upp till tak och en ventil mitt i taket. När äventyrarna kommer in i rummet låses dörrarna och rummet fylls sakta med mycket varm olja. Enda sättet att komma undan är att stänga av ventilen i taket, men den sitter som sagt var fyra meter upp. Det är lite (läs: mycket) krångligt att ta sig dit upp, emedan det inte finns några stegar eller andra saker man kan klättra på förutom andra äventyrare, och de flesta äventyrare lär göra allt för att inte stå i nedersta våningen av en mänsklig pyramid. Om äventyrarna inte snabbt kommer överens om vem som ska stå underst så lär de bli en delikat fondue för tunnelkomplexets invånare...

(Fredrik Åkesson)

Frågvisa äventyrare bör man göra processen ganska lång och utdragen med. Gåtgissarens grav gör just detta. Man tager ett åttkantigt rum, med en dörr på varje vägg och en stenpiedestal i mitten. På piedestalen finns en bronsplatta med en kryptisk instruktion. Dörrarna (utom den man kommer in igenom) är alla målade i olika färger och/eller har någon form av stiliserad bild på sig. Bakom varje dörr döljer sig en fälla med någon form av anknytning till det som finns på dörren. Fällorna är kanske inte jättedödliga var för sig, men den dumskalle som försöker öppna alla 7 bör det definitivt vara godnatt för. Är man snäll får gåtans svar vara "försiktighet", "återvändsgränd" eller "Dödens portar". Är man elak finns den dödligaste fällan bakom den dörr som motsvarar "rätt svar".

(Martin Olsson)

Svarta idéer kan man lugnt säga att Daniel Roupe har. Hans fälla består av ett rum målat i en övergothad nekromantikers favoritfärg (svart) av nämnda nekromantikers favorithusdjur - hans tama skelett. Eftersom nekromantiken är en praktiskt lagd man med smak (nåja) har han insett att komönstrade skelett (vita med svarta fläckar) inte är vackert, så han passade på att måla skeletten svarta. Medan han ändå var igång lät han dem stå kvar i rummet med varsitt svartmålat armborst längst in vid väggen.

Nyttan av detta förstår man genast när man inser hur bra svarta skelett syns mot en svart bakgrund i fackelsken. Så när en kasse äventyrare kliver in i rummet lär de inte se armborstskyttarna som förvandlar dem till igelkottar.

En elak källarmästare förgiftar skäktorna och lägger till en dödskalle på dödligheten.

(Daniel Roupé)