Teknologi

Under de ett hundra år som gått har människan tagit enorma kliv framåt i utvecklingen, inte minst på grund av den hjälp man har fått av det utomjordiska meddelandet. Delvis på grund av det är Jorden ett ganska trevligt ställe att leva på.

Miljö

Den största enskilda tjänsten vi gjorde oss själva var att göra oss av med förbränningsmotorer. Tack vare högeffektiva och återuppladdningsbara metallösningsbatterier, som delvis togs fram på grund av den internationella rymdstationen, billiga bränsleceller, supraledare och fusionskraft har man nu kunnat begränsa koldioxidutsläppen. En stor påverkande faktor var också FNs energifördelningskommission, som man lyckades påtvinga FNs medlemsstater.

Energifördelningskommissionens uppdrag var att fördela koldioxidbegränsande teknologi. De lyckades med detta genom att lägga mycket kraftiga begränsningar på koldioxidutsläpp kombinerat med mycket höga straffavgifter. Samtidigt kunde världens högt utvecklade länder, där en hel del industri var beroende av höga koldioxidutsläpp, "köpa" dispens genom att dela med sig av koldioxidbegränsande teknologi. Därmed kunde de lägre utvecklade länderna skapa en infrastruktur som inte var beroende av höga koldioxidutsläpp, vilket i sin tur tvingade de utvecklade länderna att begränsa sina koldioxidutsläpp för att kunna konkurrera.

Den goda spiralen satte så småningom fart, och man lyckades med nöd och näppe undvika en ekokrasch. På grund av den ökade temperaturen så har man dock fått en ökad isbergskalvning och efterföljande avkylning av Nordatlanten, så Golfströmmen sjunker ner redan vid Spanien. Detta har gjort att hela mellan- och nordeuropa har fått ett mycket kallare klimat, i stil med Sibirien och Alaska på andra sidan klotet, trots att medeltemperaturen har stigit globalt. Ingen vet om Golfströmmen någonsin kommer att få fart igen.

Även arabländerna påverkades kraftigt av energifördelningskommissionens uppdrag. På grund av minskat beroende av fossila bränslen har arabländerna inte riktigt kunnat följa med i utvecklingen, trots ökad användning av kolväten i exempelvis plastproduktion. Tyvärr har detta ökat förbistringen mellan arabvärlden och Väst. Detta innebär att spänningarna i Mellanöstern har ökat på gränsen till explosion. De enda arabländer som står utanför det kalla kriget är Egypten, Omar och Saudi-arabien, vilka exporterar solenergi från sina solrika öknar istället. I synnerhet Egypten är dessutom ledande inom bioteknik.

Bioteknik har också kommit i miljöns tjänst. Ozonskapande alger sprids årligen högt uppe i atmosfären, vilket faktiskt har lyckats reparera de fruktade ozonhålen över polerna. Även oceanerna har fått sig en rejäl hästkur med konstgjorda alger för att öka syreproduktionen i haven. Olje-ätande alger har fått rensa haven och gör underverk i den känsliga havsekologin, och egyptiska forskare arbetar med en bakterie som äter och kapslar in radioaktivt nedfall och avfall så att det blir lättare att hantera av saneringsarbetare.

I och med övergången till fusion har man heller ingen nytta av gamla fissionskraftverk. De flesta har monterats ner och avställts som monument över människans industriella ålder. Ett fåtal är kvar i bruk för att användas i produktion av sällsynta radioaktiva preparat, vilka används i alla möjliga civila och militära ändamål.

Energi

Nyckeln till många av problemen under nittonhundratalets senare hälft var just energin. I och med fusionens inträde hade man tillgång till en billig, ren och effektiv kraftkälla. Tack vare supraledare hade man ett effektivt sätt att transportera energin från producent till konsument, och tack vare nya batterier kunde man också lagra elektrisk energi på ett praktiskt användbart sätt. Dagens flytande metallbatterier är ungefär lika effektiva per kilo som bensin var på sin tid, och tar dessutom mindre plats per kilo. Kombinerat med elmotorns två till tre gånger högre effektivitet jämfört med explosionsmotorer får man att det självklara valet till drivkraft är en elmotor. Nackdelen med flytande metallösningar är att de är enormt dyra. Ca 50% av priset i en ny elbil ligger i just metallösningen. En elbil tankas genom att man byter ut den urladdade metallösningen mot en laddad, och man får då "pant" för den gamla lösningen.

En annan vanlig lösning är att tanka en elbil med flytande väte. Vätet lagras i en tank med en nanografitmassa som gör att man kan trycka in närmare tjugofem gånger så mycket väte som normalt i samma volym och dessutom lagra den säkrare. Nanografitmassan fungerar som "fack" i vilken vätemolekylerna trycks in på ett ordnat sätt, istället för den ganska höga oordning som förekommer i flytande väte. Nanografiten släpper sedan ut väte i lagom mängd, så en nanografittank kan inte explodera. Den kan brinna ganska våldsamt, men man slipper explosionsrisken. Vätet från tanken skickas sedan in i en bränslecell, där vätet reagerar med syre och ger ifrån sig elektrisk energi, med vattenånga som enda avgas. Genom detta har man en ren, säker och billig energikälla, som framförallt används i områden där metallösningar inte kan tankas på något enkelt sätt.

I och med metallösningens höga pris så är det svårt att använda i större skala. Istället används en riktig fusionsreaktor. De flesta större lastfartyg har en fullfjädrad fusionsreaktor ombord. Större flygplan och till och med markfordon som tunga lastbilar drivs av små fusionsreaktorer. Dessa kompaktreaktorer har problem med kylningen om de är igång men inte används. Eftersom det kan ta upp till ett dygn att sätta igång en kompakreaktor så låter man ofta bli att stänga av dem, utan kopplar dem till en extern kylare så fort de inte används.

Fortfarande finner man småbåtar med elektrisk motor, och små flygplan drivs också med elmotor eller i sällsynta fall väte.

Bioteknik

2000-talet blev bioteknikens tidsålder. En veritabel lavin av nya biotekniska applikationer har vällt fram på marknaden. En användbar applikation är de spinnarbakterier som används för att spinna metall/kolfibervävar vilka används som konstruktionsmaterial i till exempel flygplan. Spinnarbakterier användes också för att spinna elektronbanor och transistorer i bioskapade datorchips under den femte generationens datorer i början på 2000-talet. Andra applikationer är medicinkörtlar, vilka innehåller bakterier som skapar medicin vid behov. Dessa planteras in i blodomloppet och kan på så sätt låta till exempel diabetiker leva ett helt normalt liv. Genetiska sjukdomar kan rättas till både i fosterstadiet och senare i livet med hjälp av speciella "jägarvirus", enkla virus som byter ut defekta gensekvenser mot friska. Jägarvirus har också blivit ett vapen i kampen mot cancer, och man räknar med ungefär 99% återhämtning av ungefär alla cancertyper som finns tack vare dessa jägarvirus, som söker upp och förstör cancerceller.

En stor del av ekokraschens undvikande måste nog föräras biotekniken. Genom en rejäl dos genmanipulerade plankton har man lyckats få upp havens syreproduktion till över nominellt värde. Särskilda bakterier jagar och äter spillolja i haven. Planktoninjektioner i den högre atmosfären har börjat återställa hålen i ozonlagren. Man har till och med särskilda bakterier som jagar och kapslar in radioaktiva ämnen och på så sätt gör radiaksmittade områden lättare att sanera. Huvudsakligen har detta varit till nytta vid urangruvor, raffineringsanläggningar, testområden, gamla kärnkraftverk samt vid en och annan katastrofplats. En del av dessa biotekniska applikationer har kommit till stor nytta även utanför Jorden – ett av de mest ambitiösa projekten är att terraforma Mars, ett projekt som underlättats av alger som frigör syre ur oxider i Mars-stenen och som binder det frusna vattnet vid polerna.

Även mindre nyttiga applikationer förekommer. Parfymceller kan inlanteras under huden som gör att man alltid svettas en lagom mängd av sin favoritparfym. Man har tillverkat ljusare laxöringar som är lättare att se och därmed fånga.

Man har haft mycket stor nytta av människans begränsade erfarenhet av utomjordiskt liv. Bekräftelsen av mikrobiologiskt liv på Mars var en av de stora bidragande faktorerna till att man såg sig tvungen att installera permanenta kolonier på Mars, och den högre faunan och floran på Europa har varit föremål för konstant studie, dock huvudsakligen kinesiskt. Folkrepubliken Kina är därmed ledande inom exobiologin. Mikrobiologifloran på Mars är dessutom på utdöende, eftersom terraformningen av Mars sakta men säkert konkurrerar ut den gamla floran.

Två skräckscenarier inträffade aldrig. Biologiska stridsmedel utvecklas hela tiden, men som med allt annat så utvecklas även motmedel, och ökad förståelse för kroppens funktion gjorde att b-stridsmedel ofta neutraliserades innan de var färdiga. Det andra skräckscenariet, det elitistiska genetiskt styrda samhället, inträffade inte heller. Ens genetiska kod ansågs i en uppmärksammad amerikansk dom från 2002 vara ytterst privat, och att kräva av någon att lämna ifrån sig denna inför till exempel en anställning sågs vara ett brott mot den personliga integriteten. I en lika uppmärksammad dom från 2005 fastslogs det att genetiska modifikationer av foster inte var tillåtna såtillvida det inte rörde sig om botemedel mot en diagnosticerad sjukdom. Dessa två domar blev basen för en FN-resolution av 2009, som sedan antagits av så gott som alla FNs medlemsstater. Därmed stoppades det genetiska elitsamhället redan i sin linda.

Det påstås att Förenta Staterna har brutit mot sin egen lag och FN-resolutionen genom att genetiskt modifiera människor i syfte att skapa en supersoldat. Den huvudsakliga utvecklingen av dessa ska enligt rykten ske på Area 51 i Nellisbasens mitt, men viss utveckling ska även ske på L5-basen och på Månen. Än så länge har inga bevis framlagts.

Datavetenskap

Den femte generationens datorer var inte biologiska, utan biologiskt producerade. Man använde särskilt manipulerade bakterier för att spinna logiska nät i tre dimensioner. Dessa logiska nät växte fram i tre dimensioner runt en näringslösning, vilket gjorde datorerna mindre och billigare och även snabbare i och med att avstånden ökades. Det var under denna tid som de verkliga framstegen inom artificiell intelligens gjordes. De första intelligenta och självmedvetna datorerna såg dagens ljus under 2020-talet.

Den sjätte generationens datorer tog vid på 2060-talet i och med bemästrandet av holografin. Istället för elektroner som informationsbärare gick man över till ljus. Till att börja med skapades processorer som logiska nät i en biologiskt framväxt kristall, även denna i tre dimensioner, men man var fortfarande hårt bunden till den gamla von Neumanska modellen med en processor som lagrar och behandlar data i ett minne. Det var inte förrän IBM skapade en holografisk processor, där själva datorprocessorn lagrades som ett hologram i en minneskristall, som det stora genombrottet för optiska datorer kom. Nu kunde datorn inte bara skriva om programmet utan till och med bygga om sig själv till en mer effektiv processor om det skulle behövas.

Självmedvetna datorer innebar ett stort problem ur religiös och filosofisk synvinkel. Frågan "har en artificiell intelligens en själ?" har aldrig fått något tillfredsställande svar. År 2062 kom en kommuniké från Vatikanen som fastslog att det inte är vare sig självmedvetenhet, självbevarelsedrift eller intelligens som gör en människa, utan den "gudomliga gnistan". Därmed löste den katolska kyrkan Frankenstein-komplexet, att människosläktet börjar gå emot Skapelsen genom att lägga sig i den och skapa själv, på ett tillfredsställande sätt i och med att själva själen förklarades vara Guds domvärjo. Oavsett om en intelligens kommit till som en välprogrammerad holografisk struktur, som avkomma av man och kvinna, eller klonad i ett laboratorium, så var det ändå själen som gjorde den mänsklig och själen kunde aldrig skapas av människor utan kom enbart från Gud.

Detta uttalande gjorde att flera katolska regeringar i Europa började överväga att ge medborgarskap åt artificiella intelligenser och mänsklig kloner. Det var dock inte förrän Mars frigörelse som medborgarrätt för kloner och artificiella intelligenser skrevs in i någon grundlag, men därefter följde många västerländska jordiska regeringar efter. Merkurius hade aldrig det problemet, i och med att medborgarskap där var lika med medlemskap i något fackförbund. För att en AI skulle bli merkuriansk medborgare räckte det med att den skickade in en ansökan om medlemskap och blev antagen.

Den shiamuslimska regeringen i Teheran har förkastat varje tanke på att kloner eller artificiella intelligenser är besjälade. I deras ögon är dessa en Satans styggelse och ännu ett skäl till att förklara heligt krig mot Väst. Flera muslimska nationer har följt Teherans exempel.

Två tekniker har revolutionerat datapresentation. Den ena kallas för simulerad sensorisk indata, och den andra kallas holografi.

Simulerad sensorisk indata (SSI) bygger på ett neuralt gränssnitt som gör det möjligt att helt ersätta vanlig sensorisk indata från våra vanliga sinnen med en simulerad och datagenererad indata. SSI-system används huvudsakligen militärt, i och med att systemet kräver cybernetiska implantat, och används för att presentera en förenklad bild av slagfältet med alla distraktioner bortfiltrerade och med andra data pålagda och tydligt presenterade, vilket ökar responshastigheten hos den enskilde soldaten.

Holografi presenterar en tredimensionell bild framför ögonen på iakttagaren. Detta gör att man inte längre behöver en vanlig skärm som vi är vana vid, i och med att holografiska skärmar är så mycket bättre och mer flexibla. Man har ofta enklare tvådimensionella skärmar som backup-system, men huvudsakligen är det holografiska skärmar som används. Dessa holografiska skärmar kan byggas in i ett headset eller i en möbel av något slag, och presenterar sin bild där den behövs.

Även tangentbord är något som i sin enkelhet används som reservsystem, även om det ofta är obehövligt. Istället kan man projicera ett tangentbord och läsa av var fingrarna rör sig, om man över huvud taget behöver ett tangentbord. Det är betydligt vanligare att man dikterar för datorn vad man vill göra, varefter datorn gör det och till och med kommer med egna förslag på rättningar och ändringar.

Det globala datanätverket finns överallt och kan till och med nå ut till solsystemets kolonier, om än med en lång fördröjning på upp till flera timmar. Delade resurser är standard. Man kan aldrig förutsäga var på nätet en viss resurs kommer att finnas, men om den meddelar sig så finns den alltid tillgänglig överallt. Ett typexempel på sådana globalt delade resurser är 2100-talets motsvarighet till en ordbehandlare. Istället för att som förr sitta ner och skriva texten för hand kan man nu diktera sin text, även om tangentbordsinmatning fortfarande är tillgänglig. Den dikterade texten stavas alltid korrekt, och datorn kan ge förslag på omformuleringar om meningen är oklar eller grammatiskt felaktig. Datorn kan även jämföra fakta i den dikterade texten med olika uppslagsverk och databaser och ge förslag på rättningar. Inget av dessa program, inte ens dikteringsprogrammet, behöver finnas i hemdatorn, utan anlitas när de behövs från andra datorer.

Det bästa av allt är att man inte längre behöver en tolvveckors kurs för att kunna hantera en dator. Datorn är så pass intelligent och intuitivt uppbyggd att det bara är att säga till den vad man vill ha gjort, varefter datorn gör det.

Hyperrelativistisk fysik

Ett område som man bara snuddat vid tidigare var hyperrelativistisk fysik, eller den fysik som gäller i hastigheter över ljusets. Många har hävdat att överljushastigheter var rent nonsens. Andra har hävdat att överljushastigheter är möjligt om två kriterier uppfylls, nämligen att tid är minst tvådimensionell och att man kan nå överljusfart utan att gå via ljushastigheten.

Det första kriteriet uppfylldes under slutet av nittonhundratalet då man lade fram teorier om imaginär tid, vilken är just tvådimensionell. Det andra kriteriet var knepigare, men ligger i kvantmekanikens natur. En hastighetsökning inträffar då en partikel träffas av en annan partikel eller vågform som ökar den första partikelns rörelseenergi. Således är acceleration på partikelnivå otänkbar. Istället ökas partiklarnas energi stegvis vid varje kollosion. Därmed är momentan hastighetsförändring inte bara möjlig utan till och med ofrånkomlig. Det enda man behövde var ett sätt att "kliva över" ljushastigheten.

Det praktiska genomförandet av ett storskaligt "överkliv" blev möjligt i och med mottagandet av den utomjordiska signalen år 2077. Här stod inte bara "överklivsmekanismen" tydligt förklarad utan även alla konsekvenser av det.

Till att börja med lyckades man upprepa ett antal försök från 1900-talets slut då man tog emot signaler långt tidigare än de nådde fram. År 2087 hade man stabil omedelbar kommunikation mellan Jorden och  forskingsrymdskeppet Magellan vid Uranus. Detta sattes i system och 2094 fanns det fasta omedelbara reläer över hela solsystemet. Visserligen är de dyra att använda och används nästan enbart av militärer, nationella regeringar och stora multinationella företag. I de flesta andra fall är vanliga radiosändningars fördröjningar på upp till tre timmar (i Uranus fall) acceptabla med tanke på priset.

År 2089 kom nästa genombrott – man lyckades få en hel rymdsond att bryta överljusbarriären. Själva genomförandet är att man bombarderar farkosten från alla håll med kraftiga fotonskurar – i experimentet skapades fotonskurarna av fyra samtidigt detonerade antimateriabomber – samtidigt som farkosten skickar ut en kraftig skur av överljuspartiklar. Gammafotonerna från antimaterian förändrades av överljuspartiklarna, och förde över överljuspartiklarnas egenskaper till farkosten istället för att som annars bryta ner strukturen i farkosten. Resultatet är att farkosten går över i överljusfart utan att passera hastigheterna däremellan. Denna "överljusfas" bryts ner efter en tid eller under gravitationspåverkan. Får återgången ske naturligt sker det i form av sönderfall och farkosten sprids omedelbart ut i ett spår av partiklar av flera tusen ljusårs längd. Om farkosten däremot drabbas av påverkan av tillräckligt stor gravitation sker återgången så gott som simultant. Detta fenomen utnyttjades genom att man riktade farkosten mot målstjärnan, varefter målstjärnans gravitation drar ut farkosten i normalrymd på lagom avstånd från stjärnan.

2091 sändes tolv obemannade sonder iväg till närliggandesolsystem och redan nästa år, 2092, började Alpha Centauri-sonden sända tillbaka data via en omedelbar kommunikationslänk. Än så länge har man inte sänt någon bemannad sond, men enligt planerna ska det första bemannade överljusskeppet, Interstellat Explorer Vessel Marco Polo, avgå är 2104.

Tillbaka till Evangelium