Med alla dessa "fräcka" Eon-monster och bös i omlopp - och i synnerhet nu när Monster&Varelser har kommit ut - så är det dags att göra något åt det! Så här presenteras en hel sida med information om misslor och ingenting annat.
Nja, det var väl inte helt sant - det finns en massa annat här än själva misslorna, men det är misslorna som är huvudsaken. Hur som helst, sidan är en ganska blandad kompott med allt möjligt, och sorterat är det inte heller.
Det kanske ska tilläggas att det kommer mer om misslor. Bland annat kommer en liten kort introduktion till la'itha, misslornas språk, förmodligen att komma upp här. Har man Adobe Acrobat 4 så kan man redan nu ladda ner misslespelet Stumphög från Neogames webbplats.
Misslor
Misslor är små humanoida
varelser som är mellan tre och fem fot långa och är i allmänhet ganska slankt byggda.
Så gott som enbart äldre misslor blir kraftigt byggda. Misslor ser ofta yngre ut än vad
de är, delvis på grund av sin litenhet, delvis på grund av sin kroppsbyggnad.
Det mest utmärkande draget bland misslor är de spetsiga öronen som är omöjliga att ta miste på. Ansiktet har också ett antal utmärkande drag. Kindknotorna är höga. Ögonen är stora, sneda och ligger djupt. Näsan är liten och ofta något uppåtriktad. Misslor har alltid djupa skrattgropar, kanske därför att de är ett väldigt gladlynt släkte.
Misslor blir vuxna omkring 13-15 år (se nedan) och har en livslängd på ca 140 år. En missla anses gammal om hon är över 60 år.
Religion
Misslor tror på den allomfattande Allmodern. Det är en obestämd gudomlighet som antas ha skapat allt liv. Det finns inga riktiga riter tillägnade Allmodern. Mestadels håller man en fest till hennes ära.
Man tror också på ett antal andar som finns så gott som överallt, i träd, floder, bäckar, vissa stenar mm. Man vördar andarna så gott det går och försöker i det längsta att undvika att förolämpa dem.
Misslorna har inget egentligt prästerskap. Det finns några gamla mystiker som kallas Äldste. Dessa kan närmast jämföras med våra "häxor", det vill säga kloka gubbar och gummor som lever för sig själva. De Äldste brukar ofta konsulteras i ärenden som rör Allmodern och de traditioner som associeras med denna. Själva genomförandet varierar från Äldste till Äldste.
Styre
Misslor styr sig själva. I tvister och 'utrikespolitiska' frågor är det dock Byrådet som avgör vad som ska göras. Byrådet leds av en av de Äldste. Övriga Äldste och flera andra högt ansedda män och kvinnor ingår i Rådet och har tillnamnet Rådsman/kvinna. Rådsäldsten väljs tills vidare när den tidigare Rådsäldsten slutar sitt ämbete. Oftast väljs den äldste av de Äldste.
En familj anses vara en slags administrativ enhet. Det är alltid den äldsta generationen i familjen som styr. Över huvud taget är misslornas kultur genomsyrad av vördnad för de äldre och förståelse för de yngre. Åtskilliga gånger har diverse kulturkrockar uppstått när misslor har adresserat den äldsta personen bland människor vilken senare visat sig inte ha något med saken att göra.
Kultur
Misslornas kulturella liv är tämligen enkelt. Sång och dans är en viktig del av livet, liksom historieberättande och gamla sagor. Det finns ett skriftspråk, men det är till stora delar bortglömt och ersatt med personer vars huvudsakliga uppgift är att komma ihåg och levandegöra sådana gamla sagor.
Språk
Misslor talar oftast sitt eget språk, La'itha. Det är rikt på vokaler och speciellt e, i och a. De vanligaste konsonantljuden är l, n, r, f, th och s. Det förekommer väldigt sällan diftonger.
Ljuden uttalas så här:
e (som i lena)
i (som vanligt)
a (som i anfall, ibland långt)
o (som å)
u (mellan o och u)
y (mellan i och y)
Det finns vissa situationer där vokalen i stavelsen är stum. Dessa följer inga särskilda regler utan är snarare en samling undantag i uttalet. För att förenkla för läsaren har vi strukit alla stumma vokaler i den svenska översättningen.
Namn
Misslor har förkärlek för tre sorters namn; funktionella namn som beskriver deras funktion i samhället eller en färdighet/förmåga de har, naturnamn som tas från vanliga företeelser i deras miljö, nonsensnamn som de tar för att de finner ett ord som inte betyder något men som låter vackert.
Funktionella namn: Plöje, Rävlist, Långlingsvän, Forsränne, Helarmo, Helgare, Rådsäldste, Näspeta, Vilde
Naturnamn: Blåsippa, Ekorrsvans, Gjuse, Näckros, Stjärneljus, Missne, Vintersol, Nattregn, Dimma, Nyponros, Smörblomma, Eklöv, Humla, Rävnos, Lilltå, Grodan, Slånbär
Nonsensnamn: Felenna, Kira, Eiran, Syssla, Tollkar, Nypa, Lia, Minja, Misseri, Sindra, Sindre, Blåtoppa, Nonno, Laja, Ille, Lunna, Lilltråd, Bubbla
Misslor är i allmänhet restriktiva med namn, och namnen skyddas med ett antal ritualer. Dessa ritualer grundas i uppfattningen att om man vet någons rätta namn kan man med magi få makt över denne. Själva namngivandet sköts av någon Äldste som dock ofta konsulterar föräldrarna.
En missla får alltid ett namn några dagar efter det att hon föds. Detta fungerar också som ett tecken på att föräldrarna kan ta hand om barnet och accepterar det. Skulle den Äldste misstänka att föräldrarna inte kan klara av barnet adopteras det av en annan familj som ger barnet dess namn med den Äldste. Detta händer i allmänhet bara när föräldrarna är väldigt unga som i sin tur händer väldigt sällan.
När misslan blir giftasvuxen får hon ändra namnet. Denna ålder inträffar för flickor då de får första menstruationen och för pojkar ungefär när föräldrarna tycker att det är lagom. Normalt inträffare detta vid ca 13-15 års ålder. Själva inträdandet i vuxenåldern går till så att en förälder tar till sig barnet för ett enskilt samtal om vuxenlivets mysterier. Modern talar med en dotter och fadern med en son. Dessa samtal är omhuldade i dimmor; män får aldrig reda på vad kvinnor talar om och tvärtom. Det hela liknar ungefär nutidens samtal om blommor och bin, men är omhöljt i mysterier. Det anses som mycket ohyfsat att fråga om det andra könets samtal.
När samtalet är överstökat går de båda iväg till en Äldste som "stadsfäster" inträdet i vuxenlivet. Om den numera vuxna misslan vill kan hon ta sig ett nytt namn vilket också bekräftar hennes uppbrott från barndomen.
På grund av uppfattningen om ett namns vikt är misslor restriktiva med att delge sitt namn till främlingar. De är också mycket noga med att inte använda någon annans namn om de inte har dennes tillåtelse. Normalt använder de tillnamn som oftast ges efter det absolut första intrycket eller efter yrke. Människor får ofta något respektfyllda tillnamn på grund av deras respektingivande storlek. Troll och tiraker ges alltid väldigt förolämpande tillnamn på grund av det allmänna hatet mot troll. Människor har en egenhet att presentera sig så fort de möter någon och brukar också använda andra personers namn utan att fråga. Misslor anser därför att människor (långlingar) är naiva och ohyfsade.
En missla tar ofta ett antal tillnamn senare i livet. Dessa namn anses inte vara misslans 'riktiga' namn och kan därför utan problem delges andra, även långlingarna (=människor, troll och tiraker).
Just på grund av namnens vikt anses det som en stor heder och ett vänskapstecken att få använda en annan persons namn. Ofta säger man något i stil med "Jag ska bevara ditt namn väl" när man blivit delgiven ett namn, just som ett tecken på att man har förstått hedern och vänskapstecknet i detta.
Dela Minnen
Misslor kan dela med sig av minnen och tankar med andra misslor. Om två misslor har kroppskontakt kan de båda fullständigt utbyta alla minnen och erfarenheter, ungefär som om båda hade berättat hela sin livs historia för varandra. Det krävs att de båda har kroppskontakt (handgrepp, kyss, panna mot panna, "hrm-hrm") för att minnesutbytet ska fungera.
Misslementalitet
"Mitt hjärtas fröjd och glädje, vart är du på väg?"
"Jag ska gå och akta mig för att trilla i älven."
"Jaha, var ska du göra det då?"
"Ja, jag måste ju göra det vid älven om det ska vara någon nytta med det!"
- "Ronja Rövardotter": Skalle-per och Ronja
Misslor är lite lätt naiva av sig och tar gärna saker bokstavligt. De har en helt egen logik som närmast liknar ett barns. Att akta sig för något görs lämpligtvis vid det som man ska akta sig för, annars vore det ingen nytta med det.
Pengar är lustiga saker: man kan inte äta dem, och den enda orsaken till att man samlar in dem verkar vara att ge dem till kungen i skatt, och har man inga så blir man hängd eller slängd i fängelsehålan.
Det finns många andra exempel på misslors något bakvända logik.
