Karta över en del av Skymningshem. Skif+klick
för att ladda hem den. Kartan uppdateras då och då. Detta är version 1.02.
Geografi
Fo’ur delas på mitten av ett arktiskt bälte vid ekvatorn. De båda halvkloten, det norra och det södra, är därmed nästan helt isolerade från varandra. Det går att leta sig över ekvatorn om man vågar, men det är en farlig resa som inte många vågar sig på.
Större delen av Fo’urs yta består av vatten. De öar som finns är oftast korallöar eller vulkaniska öar, utspridda i omfattande arkipelager på grunt vatten. Däremellan kan oceanerna vara riktigt djupa, men arkipelagerna är ofta väldigt grunda.
Delvis under ekvatorn och täckt av is ligger Fo’urs enda större landmassa, den frusna jätteön Khenokeh. Khenokeh är inte helt täckt av is, utan nästan två tredjedelar utgörs av höga berg och frusen tundra. Det är från bergen och slätterna nedanför bergen som huvuddelen av Fo’urs metaller grävs fram. Ett stort problem är avsaknaden av trä vid malmfälten som behövs för att dels gräva fram malmen ur berget och dels för smältugnarna senare. Detta virke måste transporteras från mer tempererade områden, vilket är svårt och omständigt.
Det är absolut varmast vid polerna. Det är inte heller allt för hälsosamt att leva vid polerna. De sjukdomar som man får vid polerna är mystiska och kan slå till först efter åtskilliga år. Därför undviker de flesta polerna och lever i Fo’urs tempererade zoner istället. Vid polerna råder konstant halvdag. Ju längre från polerna man kommer desto mer blir dygnet uppdelat i en nattdel och en dagdel. Dagen är dock aldrig lika ljus som på Jorden, utan när det är som ljusast är det ungefär som precis före skymningen. Å andra sidan är det inte helt mörkt på Fo’ur, inte ens under Mörke. Himlen är konstant upplyst av fantastiska norrsken, som dock naturligtvis inte syns dagtid.
Ett dygn på Fo’ur motsvarar ungefär 25 timmar. Året är åttiosex dygn långt och inleds alltid med Mörke, en två dygn lång natt då Althea, Gudarnas hemvist, skymmer den kalla solen. Mörke anses vara en olycksbringande tid och det sägs att man i vissa byar dödar barn som föds under Mörke. Mörke följs alltid av Stormtid, då det alltid regnar och stormar i mellan fem och tio dagar. Stormtidens längd varierar även den cykliskt. Ungefär var tionde Stormtid är längre och farligare än andra. Endast i de tropiska områdena vid polerna klarar sig alltid undan Stormtid.
Khenokeh
Khenokeh är Fo’urs enda kända större landmassa. Det är en stor ö, ungefär stor som Grönland, och större delen av ön är frusen tundra. Undantaget är en hög bergskedja i nordväst, i vilken Lamarkiska handelsfederationen har en gruvkoloni. I bergskedjans dalar är det kallt men inte fruset. Topparna är dock permanent snötäckta.
Khenokehs slätter bebos av kheno, ett folk som också givit ön dess namn, "khenos land". Kheno är kortare än andra människor och mörkare i hyn. De lever huvudsakligen av fiske vid khenokehs kuster och som nomadiska boskapsdrivare i inlandet. Kheno är de enda som regelbundet ger sig tvärs över det arktiska bältet och har därmed nästan monopol på handeln mellan nordsidan och sydsidan. Lamarkiska handelsfederationen har upprepade gånger försökt att inkorporera kheno, men har misslyckats varje gång på grund av khenos rörlighet och för att handelsfederationen huvudsakligen är sjöbaserad.
Lamark
Nordväst om Khenokeh ligger Lamark-arkipelagen, en lång räcka av öar som domineras av den Lamarkiska handelsfederationen. Handelsfederationen är en lös sammanslutning av handelshus i olika samhällen i arkipelagen, som tillsammans kontrollerar järnhandeln på Fo’urs norra halva.
Pejora
Ön Pejora ligger precis väster om Lamark och är i praktiken en förlängning av Lamark-arkipelagen och den största ön i arkipelagen. Pejora är ovanligt bördigt som jordbruksland, men saknar å andra sidan de väldiga mangroveträd som finns i enorma mängder i Lamark-arkipelagen. Landet skakas också ofta av vulkanutbrott från de höga bergstopparna.
Statsbildningar
Större delen av Fo’ur har ingen organiserad stat utöver byrådet eller stadsrådet. Även om de flesta städer och byar är helt självständiga så förekommer det några övergripande statsbildningar.
Suriyan khemaka
Även om suriyan khemaka, iynisins klosterväsende, inte har någon formell makt över iynisin så har de i form av utbildare, tränare och religiös vägledning en reell makt hos dem. Det är genom klostren som iynisin får sin utbildning och träning och det är genom dessa som den större delen av iynisins kommunikation går. Faktum är att klostren utgör en så säker kommunikation att även thrakinde och människor använder sig av deras tjänster, vilket bidrar till klostrens försörjning.
Lamarkiska handelsfederationen
Den Lamarkiska handelsfederationen omfattar Lamark-arkipelagen samt en hel del gruvkolonier i nordvästra Khenokeh. Det är den största enskilda maktkoncentrationen på Fo’ur, om man räknar bort trollkarlarna. Handelsfederationen består av en sammanslutning av ett antal olika handelshus som totalt dominerar handeln på Fo’urs norra halvklot. Hur handelshusen fungerar eller hur de styr de områden som står under deras kontroll är inte intressant ur federationens synvinkel, men handelshusens råd är så demokratiskt som det kan bli.
Järnutvinningen är handelsfederationens viktigaste syssla. De olika handelshusen tävlar om vem som ska få äran att sköta järnutvinningen på Khenokeh. Det handelshus med mest inflytande brukar få det, och av tradition så får detta handelshus främsta rival kontrollen över skogsindustrin, som järnindustrin är beroende av. Eftersom handelsfederationens makt är beroende av att järnet flödar så måste de båda rivalerna samarbeta för att hålla den igång, varför detta arrangemang paradoxalt nog är stabiliserande.
Pejoriska Ligan
Den Pejoriska ligan är en samling utbrytarstater ur den lamarkiska handelsfederationen som ingått en lös försvarsallians för att kunna skydda sig mot anfall utifrån. De flesta stadsstater i Pejoriska ligan finns på ön Pejora och i öarna i dess direkta närhet, men ett par stater ligger långt in i Handelsfederationen.
Den Pejoriska ligan har ganska dåligt rykte hos Handelsfederationen, eftersom pejorerna är väldigt måna om sin självständighet och försvarar den med alla till buds stående medel, inklusive piratangrepp och annan subversiv verksamhet. Orsaken att pejorerna kan fungera över huvud taget är att de har kontroll över nästan 50% av spannmålsproduktionen i hela Lamark-arkipelagen.
