Thrakinde
"I urtiden fanns bara vi Thrakinde här, och sjödrakarna och Stacken. Vi levde vid havet och förflyttade oss mellan byarna, följande fiskstimmen eller havskorna så som våra fäder alltid gjort. Ibland togs några av Stacken, ibland föll några offer för sjödrakarna, men så är tingens gång. Vi kämpar inte emot när vår tid kommer, för vi vet att världen är större än oss.
I denna tid föll de Hårlösa från Gudarnas hemvist ner i havet, utkastade för brott som endast gudarna känner till, och genast började de ändra på tingens ordning. De byggde fasta städer och flyttade inte med naturen. De flög som fåglarna. De utförde många magiska dåd och skapade många magiska verk, men till slut kunde de ändå inte stå emot Stacken. Stacken smög sig in bland dem och raserade deras verk. Deras flygande maskiner föll från himlen. Deras städer rasade i havet. Alla deras magiska vapen dog när Stacken tog deras livsgnista. Till slut var det bara trollkarlarna i Tornen som hade någon magi hos de Hårlösa."
// Al’shak Ssan’a’
I andras ögon
Människor ser ofta på thrakinde som primitiva vildar som man helst bör hålla på avstånd eller sälja krimskrams till. Det är få människor som kan respektera thrakinde som jämlikar, och de som gör det är oftast sådana som har mött thrakinde på militär basis, de få utforskare som finns som har upptäckt deras avancerade kultur eller invånarna i ett fåtal handelsstationer på gränsen mellan människoterritorier och vildmarken.
Även om man föraktar thrakinde så har man normalt viss respekt för dem. De är fysiskt imponerande, de känner terrängen och de har dessutom sina al’shakh och sina ormläkare. Däremot behöver man inte tycka om dem, och de flesta gör inte det heller.
Iynisin har en helt annan inställning till thrakinde. Eftersom thrakinde är religiösa får de automatiskt stor respekt av iynisin, som värderar andras tro lika mycket som sin egen. Visserligen är iynisins och thrakindes religioner och traditioner helt olika, men båda respekterar och tar hänsyn till varandra.
Fysik
Thrakinde är en av de infödda intelligenta raserna på Fo’ur. Det är en utterliknande ras, med långsmal slank kropp och en lång och kraftig svans. Huvudet är spetsigt och något platt med små och mörka ögon. Kroppen är strömlinjeformad och pälsbeklädd, med unik mönstring i pälsen. De har kloförsedda händer och fötter och simhud mellan fingrar och tår. En typisk hane är omkring tre meter lång från svansspets till nos, men bara omkring 180 cm hög stående. Honan är något större och framförallt bredare.
Rasen är nästan perfekt anpassad till ett amfibiskt liv. De rör sig snabbt och smidigt både i och utanför vatten och har mycket stor lungkapacitet och syreupptagningsförmåga, varför de kan stanna under vattnet avsevärd mycket längre än människor. Deras huvudform låter dem ligga precis under ytan med enbart ögon och nos över ytan men i övrigt helt nedsänkta under vattnet, vilket gör att thrakinde som ligger på lur på det sättet i grumligt vatten är mycket svåra att upptäcka. I vattnet simmar de huvudsakligen med svepande svansrörelser i sidled och styr med armar och ben, men kan hjälpa till med armar och ben om det krävs. En thrakinde som simmar med armar, ben och svans är näst intill oslagbar. Bara vissa havslevande rovdjur är snabbare. På land använder thrakinde sin svans som motvikt och går alltså kraftigt framåtlutade. Även här kan de ta hjälp av händer i förflyttningen och de är blixtsnabba på slät terräng.
Thrakinde föder levande ungar men diar inte, så ungarna får äta "riktig" mat nästan direkt. Till en början förtuggas den av en matande förälder, men ungen får väldigt snart lära sig att äta själv.
Kläder bärs nästan aldrig av thrakinde. Det är nästan enbart vid ceremoniella sammanhang eller vid handel med väldigt inskränkta människor som man tar på sig kläder, oftast av läder med rika dekorationer. Väldigt inflytelserika thrakinde kan ha kläder av tyg som är köpt från människor, men oftast är det färgat läder som används.
Mentalitet
Thrakinde har liten förstårelse för individens önskan. De lever i ett tätt sammanknutet gruppsamhälle, där så gott som allt delas mellan de som behöver det. Alla individer i stammen tar hand om varandra. För thrakindes del går gruppens väl alltid före individens väl, även den egna individen. Det har hänt att thrakinde som är på flykt lämnar eller till och med dödar sina sjuka, sårade och gamla, och i de flesta fall accepterar de kvarlämnade sitt öde och föreslår det i många fall för de övriga i stammen.
Enligt thrakinde förtjänar man allt som händer en. Gör man onda handlingar så kommer de slå tillbaka på en. Gör man goda handlingar så kommer de reflektera gott uppsåt tillbaka på en. Det kan ta månader, eller år, men förr eller senare korrigeras balansen. Detta, tillsammans med en tro som omfattar reinkarnation, gör att de har en ganska pragmatisk syn på livet. Att en varelse dör är för thrakinde en naturlig del av kretsloppet – det är sådant som händer. Visserligen är det hedervärt att göra motstånd, men när man kommit till en punkt då motstånd är meningslöst så brukar thrakinde inte fortsätta att göra motstånd av ren envishet.
Religion
Thrakinde är till stor del religiösa. De tror på ett förlovat land på Althea eller Gudarnas hemvist, deras namn på den stora himlakropp som dominerar himlavalvet, och de tror att människorna är utkastade därifrån. Däremot ser de inte människor som gudar, utan snarare som ett slags straffångar. Thrakinde betraktar ofta människor med en blandning av medlidande och förakt.
En viktig del av thrakindes tro är tron på andar. Eftersom dessa är mycket närmare än Altheas gudar och mycket mindre påtagliga, mer mäktiga och mer opålitliga än människor så fruktar man dessa betydligt mer och ber till dessa. Andarnas vilja tolkas av en "al’shakh" eller shaman. En al’shakh har alltid en hel del att säga till om i thrakindes samhälle.
Andar och själar är centrala i allting. Ett föremål utan ande är dött, medan ett föremål med ande är levande. Skulle bandet mellan ande och föremål någonsin brytas så dör föremålet, och anden måste då komma in i kretsloppet igen och återfödas i en ny kropp. I vissa fall kan anden stanna kvar på platsen en tid om det finns ett förberett hem för den, men förr eller senare lämnar anden platsen för att återfödas.
En av de saker som thrakinde fruktar absolut mest är att få sin ande stulen. I så fall bryts inte bandet mellan ande och kropp, men anden är då inspärrad i ett fängelse och den som spärrat in anden får då makt över kroppen mycket lättare och kan dessutom dra kraft från den inspärrade anden. En inspärrad ande kan inte heller återfödas, varför de flesta thrakinde ser det som ett oerhört grovt brott eller mycket strängt straff att spärra in en ande. Det motsvarar ungefär våldtäkt och mord, eller tortyr och avrättning, hos människor. Thrakinde hotar ofta med att stjäla någons ande, och frasen "din ande är stulen" är en mycket grov förolämpning.
Samhälle
Thrakindes samhälle är huvudsakligen ett stamsamhälle. Det finns dock undantag – på södra Fo’ur finns två demokratiska federationer av stammar där varje stam är en självstyrande nation i federationen, och där den Lamarkiska Handelsfederationen ligger idag fanns det en gång i tiden en feodalstat. I övrigt är nästan alla stammar helt självstyrande enheter.
Varje stam äger stammens alla tillgångar. Privat ägande finns knappt hos thrakinde, men de har lärt sig den hårda vägen att man inte ska peta på saker som människor eller iynisin äger, på samma sätt som man inte ska peta på grannstammens tillgångar.
Thrakinde lever i och omkring vattnet och är väl anpassade till ett liv i den miljön. Deras absoluta huvudnäring är fiske, även om de också är samlare. Många samhällen är nomadiska och följer fiskstim och havskohjordar över haven, medan andra är bofasta. Fisket sker med spö, med båge, spjut och ljuster eller genom jakt. Den thrakinde som kan fånga fisk utan några hjälpmedel är alltid högt aktad i samhället.
Den teknologiska nivån hos thrakinde är låg. De har inget metallarbete över huvud taget, även om det finns arkeologiska lämningar inom den lamarkiska handelsfederationen som tyder på att de i alla fall en gång har kunnat bearbeta metaller. De flesta verktyg görs av ben, trä och sten, och metallverktyg måste importeras från människor eller möjligen iynisin. Elden har tämjts men används huvudsakligen som vapen, skydd, upplysning och värme och inte som ett verktyg. Att använda eld för att förädla något är ett koncept som inte fanns förrän människorna tog med sig det till Fo’ur. Även thrakindes båtar är primitiva, antingen i form av kanoter av urholkade trästockar eller flottar. Vissa stammar gör även kanoter av bark eller läder spänt över en träram, men att sammanfoga trästycken till en båt ligger något bortom thrakindes horisont.
