Tillbaka till Skymningshem

Tideräkning

Man mäter tiden på samma sätt som på Jorden, det vill säga med timmar, minuter och sekunder. Minuter och sekunder är kända och definierade på så sätt att en timme är ett tjugofemtedels dygn, en minut är en sextiondels timme och en sekund är en sextiondels minut. I dagligt tal används dock ingen av dessa enheter. Normalt refererar man till morgon, förmiddag, middagstid, eftermiddag, kväll och natt, och nöjer sig så. Tiden mäts normalt med solur, genom att titta på himlen och ha ett hum om väderstrecken eller med timglas. Det finns mekaniska klockor, men dessa är hiskligt dyra, eftersom mekanismen kräver en hel del fina metallarbeten.

Man räknar två sorters år på Fo’ur. Det ena, Mörke-året eller det korta året, är 86 dygn långt med ett 25 timmar långt dygn. Det sträcker sig från första dagen i Mörke till sista dagen före Mörke. Kortåret används huvudsakligen av iynisin och thrakinde. Iynisin räknar åren och kallar kortåret för "nya år". Enligt deras tideräkning är det nu år 3678. Detta motsvarar ungefär 902 år på Jorden.

Thrakinde räknar inte tiden i år, utan refererar istället till olika tidsåldrar under vilka berömda förfäder har levat. De refererar mycket sällan till specifika tidpunkter, utan nöjer sig med att räkna upp händelser som någon historisk person varit med om i någorlunda kronologisk ordning. Detta innebär att "nu" alltid är just "nu" och inte något särskilt år. Skulle något uppseendeväckande hända så kan det senare komma att bli omnämnt som "under den-och-den personens levnadstid".

Det andra sättet att räkna år, Långåret som också bara kallas för "år", är fyra kortår långt. Varje långår delas sedan in i fyra Mörke. Enligt den tideräkningen är det nu efter första Mörke år 939. De flesta nöjer sig dock med att bara säga första Mörke år 939. Därefter kommer "efter andra Mörke", "efter tredje Mörke" och "efter fjärde Mörke", varefter långåret börjar om. Detta motsvarar ungefär 922 år på Jorden. Detta sätt att räkna tid på används huvudsakligen av människor.

Kortåret inleds med Mörke, en två dygn lång natt då Althea, Gudarnas hemvist, skymmer den bleka solen. Efter Mörke kommer Stormtid, vilken normalt varar i fem till tio dagar och då Fo’ur plågas av kraftiga stormar. Ju närmare ekvatorn man kommer, desto större är risken för snöstormning. Isbergskalvning är vanlig under Stormtid, men det drabbar normalt inte de vanliga byarna i arkipelagerna som ligger på tok för grunt för att isbergen ska kunna hota dem.

Stormtid följs av vår, då naturen läker sig själv efter de hårda stormarna. Sommaren är kort och inträffar då Fo’ur ligger mellan den kalla solen och Althea. Under sommaren blommar alla växter i en kort period i syfte att sprida sig så mycket som möjligt. En kort höst föregår tiden inför nästa Mörke.

Det förekommer ingen höstfärgning eller fällning av löv på Fo’ur, utan alla växter är konstant gröna. Endast under sommaren förekommer en fantastisk färgblomning då alla växter slår ut så gott som samtidigt. Inte heller är det någon skillnad i årstid på det norra respektive södra halvklotet. Båda halvkloten har sommar och Mörke samtidigt.

Året mäts i dagar från Mörke respektive Ljuse (midsommar). Det går 44 dagar från Mörkes början till Ljuse, och sedan 42 dagar från Ljuse till nästa Mörke. I jordbrukssamhällen är det dags att skörda omkring den tjugonde dagen på våren och man bör skörda omkring den tjugonde dagen på hösten. Även om man normalt kan odla även från höst till vår så är det sällan man gör det. Jordarna måste helt enkelt få vila under den tiden.

Terminologi

Det praktiska med långåret är att det är nästan lika långt som ett jordiskt år. Om ingenting annat sägs så är "år" därför mer eller mindre synonymt med både jordiska år och långår, i synnerhet om tidsangivelsen är relativt inexakt.

Långår skrivs alltid med yangesiska tecken och i en specificerad kortform. Man skriver alltså inte ut datum, utan dessa får man utläsa från den förkortade formen. Man börjar alltid med långårtalet. Om man måste specificera kortår också så skriver man en punkt och kortårets ordningsnummer, som i 780.2. Detta utläses som "efter andra Mörke år 780". Enbart kortår används bara av iynisin, så om ett år skrivs med iynisins tecken så vet man att det är kortår man menar och att de ska räknas på iynisins sätt.

Datum skrivs med ett M för "efter Mörke" (egentligen efter Mörkes början) eller ett L för "efter Ljuse", följt av dag i ordningen. Datumet sätts normalt precis efter årtalet eller står själv.

"780.2M15" ska alltså utläsas som "femtonde dagen efter andra Mörke år 780" (eller bara "femtonde efter andra Mörke"), medan "780.2L12" alltså är "tolfte efter andra Ljuse år 780". "L30" ska utläsas som "trettionde efter Ljuse". "762" med yangesiska tecken är långår 762, medan "3428" med iynisins tecken (antingen katai eller hirai) är kortår 3428 enligt iynisins tideräkning, vilket motsvarar efter tredje Mörke år 876 enligt människornas sätt att räkna.

Omräkning från långår till kortår: Multiplicera långår med fyra. Lägg till Mörke (om inget Mörke sägs så antas det vara första Mörke, så man lägger alltså till 1). Dra ifrån 79. Resultatet är antalet kortår.

Omräkning från kortår till långår: Lägg till 78 till antalet långår. Dela resultatet med 4. Tolka heltalsdelen som antal långår. Om decimaldelen blir 0,0 så är det första Mörke, om decimaldelen är 0,25 är det andra Mörke, om den är 0,5 så är det tredje Mörke, och om den är 0,75 så är det fjärde Mörke.