 |
|
|
|
|
|
|
|
 |
|||
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|
|
Västmark utspelar sig på en påhittad ö, Lyonia, något sydväst om de Brittiska Öarna, där fem kungariken har kommit till den turbulenta tid som slutet på 1100-talet är. Korstågen skall precis dra igång på kontinenten, men Lyonia har egna problem och en mörk skugga hotar riket Västmark.
Miljön är baserad på skandinaviska, brittiska och keltiska folksagor, rikt utsmyckad med den slags riddarromantik som florerade kring 1800-talet.
Västmark har haft ganska lång utvecklingstid. Det började utvecklas under vintern 1994, då under namnet Lejonhjärta och då enbart med riddarromantiken. Så småningom under hösten 1994 var Lejonhjärta i princip färdigt för tryck, men då det saknades ekonomisk backning kunde jag inte få det tryckt "på riktigt".
Istället gick tiden, och Lejonhjärta förfinades mer och mer. Till slut, under hösten 1995, kände jag att det var dags för Lejonhjärta att utvecklas bortom sin ursprungliga sättning, och en ny värld växte snabbt fram. Framemot sommaren 1996 var allting klart, och det ursprungligen 64 sidor korta Lejonhjärta hade mognat till det 156 sidor långa Västmark. Under vintern 1998 kom ännu ett utvecklingsstadium då Västmark fick ännu en putsning och antalet sidor ökade ytterligare till drygt 180 sidor. Det senaste steget i utvecklingen kom då Västmark fick en layout och kom därmed att bli 198 illustrerade, layoutade och PDF-ade sidor. Enda smolket i glädjebägaren är att arkivet blev åtta megabyte stort!
Reglerna har i princip varit identiska med de ursprungliga reglerna i Lejonhjärta hela tiden, men naturligtvis förfinats och justerats. Fel och buggar har tagits bort och reglerna har blivit mer och mer smidiga. Nya regler har tillkommit, bland annat för trolldom och för längre kampanjspel, men den ursprungliga, smidiga, fartfyllda och cineastiska grunden har alltid kvarstått.
Västmark har, till skillnad från de flesta andra rollspelsregler, inte en fast uppsättning attribut, utan en helt justerbar mängd egenskaper. Spelaren får balansera ett antal dåliga egenskaper mot ett antal bra. Dessa egenskaper kan vara så gott som vad som helst, från Adel till Övernaturlig Egenskap. När man slår ett tärningsslag gör man det alltid med summan av en tiosidig tärning, en egenskap och en skicklighet.
Finessen ligger i att man tar den egenskap som passar bäst i situationen; om ens hjälte försöker hålla en bro mot hundratals motståndare använder man egenskapen Lejonhjärta, försöker man rädda sin älskade använder man Förälskad, hatar man sin motståndare använder man den dåliga egenskapen Hat, och slåss man för sin familjs heder använder man just Heder. På så sätt blir det betydligt mycket mer dynamik i händelseutvecklingen - händelseförloppet svänger ofta fram och tillbaka - och ofta också lite känslomässigt överdrivet, precis som det ska vara i en riddarromantisk saga.