Samvetskval

Samvetskval är en begränsning för figurernas agerande, avsett att se till att brott mot deras moraliska och etiska regler inte kan ske hur som helst.

Principen är väldigt enkel: varje gång figuren bryter mot sina moraliska/etiska regler så får denne en poäng Samvetskval. Samvetskval ackumuleras på samma sätt som Omtöckning, och dras precis som Omtöckning av från alla slag som spelaren gör.

Samvetskval ska inte enbart tolkas som en negativ modifikation som man inte vill få. Det ska framförallt tolkas som själsliga problem och problem med samvetet. Om figuren har samvetskval, men inte rollspelar de själsliga och samvetsmässiga kvalen som pågår i hans inre, så är detta dåligt rollspel. Dåligt rollspel bör resultera i färre erfarenhetspoäng, åtminstone ett per speltillfälle.

Det enda sättet att bli av med Samvetskval är att göra bot. Exakt vilka moraliska/etiska regler som man kan bryta mot avgörs av figurens egenskaper, och dessa avgör också hur man gör bot. Om spelledaren är snäll så kan man, när man passerar ett jämt hundratal poäng i Ära, välja att minska Samvetskval med ett istället för att modifiera egenskaper så som det beskrivs på sidan 101-102 i regelboken. Detta kräver dock spelledarens uttryckliga samtycke – spelaren måste fråga och spelledaren måste gå med på det.

Reglerna om Samvetskval är frivilliga regler och behöver inte användas om man inte vill det. Reglerna är inte alls nödvändiga för spelet, utan är bara till för att ge lite mer stämning till spelet och även införa lite konsekvenser av figurernas (omoraliska?) handlingar.

Troende, kristendom

En figur med egenskapen Troende och som är kristen kan få Samvetskval varje gång han gör något som står stick i stäv med de kristna buden. Dessa omfattar inte bara de tio budorden, utan också kyrkoplikten och de sju dödssynderna. Högmod är den första av dödssynderna – en figur som anser sig vara förmer än andra kan mycket lätt få Samvetskval. Girighet är den andra – om en troende figur är girig och suktar efter materiellt välstånd så är han väl förtjänt av Samvetskval. Otukt är lika med köttslig lusta, och det är väldigt lätt hänt att en figur faller för denna frestelse. Avund är åtrån efter andras ägodelar och status. Om en figur öppet visar detta kan han få Samvetskval. Frosseri är synden att sukta efter mat och dryck och andra sinnliga njutningar. En figur som lätt blir ilsken kan ofta komma att begå dödssynden Vrede, så har man egenskapen Troende bör man inte skaffa egenskapen Raseri. Likgiltighet är den sista dödssynden, och kallas också för lättja. Här menar man dock en andlig lättja på så sätt att man inte bryr sig, inte egenskapen att vara lat.

Att bryta mot budorden eller kyrkoplikten, eller att begå en dödssynd, ger samvetskval. Ju mer man har i egenskapen Troende desto mer samvetskval får man för brottet.

Bot: I många mindre fall räcker det med bikt för att få syndernas förlåtelse. Man blir då av med ett poäng Samvetskval. Ett något grövre men fortfarande inte allvarligt brott kan också kräva någon form av botgöring, ofta i form av att man måste be ett antal av Herrens bön eller Ave Maria eller donera något till kyrkan, vilket tar bort två poäng Samvetskval. Ett grovt brott kan endast sonas genom pilgrimsfärd, som i mycket grova fall kan gå hela vägen till Rom eller Jerusalem. En kortare pilgrimsfärd inom riket tar bort tre poäng Samvetskval, medan en pilgrimsfärd till Rom eller Jerusalem tar bort fyra eller fem poäng Samvetskval.

Troende, den gamla tron

Inom den gamla tron finns det lite utrymme för samvetskval. Man har redan den grundläggande tanken att allt man gör kommer att slå tillbaka på en själv förr eller senare. Inte heller finns det någon egentlig idé om gott eller ont, varför man egentligen inte kan begå onda handlingar. Man kan däremot få Samvetskval om man förolämpar gudarna (utöver vad gudarna kan göra mot en). Detta kan ske genom att man går emot en druids eller vergobrets order eller varning, uppför sig illa gentemot en vergobret, druid eller bard, eller låter bli att ta hänsyn till högtiderna och ceremonierna. Att bryta mot geasa ger också Samvetskval, men det tas upp separat.

Bot: Man kan göra bot genom att åta sig en geis enligt vad en vergobret dömer en till. Så fort man får en sådan geis (motsvaras spelmässigt av nackdelen Geis) så får man tillbaka lika många poäng Samvetskval som värdet på den omvända egenskapen man får. Man kan också göra bot genom att gottgöra den gud som man har förolämpat med dåd som guden tycker om. Detta simuleras lämpligen med regeln om Ära.

Heder

Så fort man har tagit egenskapen Heder så har man också fått ett hederskodex. För en riddare kan detta till exempel vara att man ska uppträda höviskt, värna om de svagare, vara lojal mot sin herre, hålla sitt ord och visa mod i strid. Om man någon gång skulle bryta mot denna hederskodex så får man Samvetskval. Ju grövre brottet är, desto mer Samvetskval får man. Man kan också få samvetskval om någon förolämpar en, ens familj eller ens dam. Detta ger normalt ett poäng Samvetskval, men kan ge mer.

Bot: Om man blir förolämpad så är det enkelt att bli av med ett poäng Samvetskval: utmana den förolämpande. I samma ögonblick som utmaningen är given så blir man av med ett poäng Samvetskval. Utmaningen behöver inte antas, men om förolämpningen var mycket grov så kan man ha fått flera poäng Samvetskval. Resten av dessa försvinner om man besegrar sin motståndare i envig, antingen själv eller genom en förkämpe.

I övriga fall är det svårare (och ibland även farligare) att göra bot, men man måste på något sätt återupprätta sin heder genom att göra ett eller flera dåd som uppväger brottet. Visar man feghet i strid och får Samvetskval av det så måste man osjälviskt offra sig i strid. Om man inte lyckas värna om de svagare är det bara att ge sig i kast med att förinta de svagares förtryckare. Är man illojal måste man på något sätt visa sig vara värdig sin herres gunst igen, och så vidare.